Accessbrist
Nytt uppdrag, nya utmaningar. I det här fallet (och många andra) dröjer det innan logistiken fungerar; passerkort, dator, epostkonto...
För mina nya kollegor innebär det ett ständigt avbrott i det dagliga arbetet. De öppnar dörrar för mig när jag ska in i vår gemensamma korridor, epost och mötesbokningar som ska till mig skickas till deras konton för att skrivas ut och lämnas till mig, jag ber att få låna någon av deras datorer för att leta upp information på företagets intranät.
Förhoppningsvis tar det en vecka. I värsta fall tre, innan jag kan röra mig som jag vill i företagets korridorer och på intranätet.
För att skapa mig en uppfattning om uppdraget ringer jag runt till intressenterna som jag kommer att behöva förr eller senare i uppdraget. En del vill gärna träffa mig, en del tycker att det är alldeles för tidigt. Ibland "tvingar" jag uppdragsgivaren att ta med mig på möten jag kanske egentligen inte alls har att göra med, bara för att intressenterna ska få ett ansikte på mig, den nya kommunikatören.
Trots detta har jag kommit igång och sakta tar kommunikationsplanen sin form. Förvisso förändras den mellan varje möte jag har med olika individer, men den får mig att samla ihop och sortera mina intryck. Snart kan jag, hoppas jag, skriva in den i ett dokument och skicka den till min uppdragsgivare.
/Helle
För mina nya kollegor innebär det ett ständigt avbrott i det dagliga arbetet. De öppnar dörrar för mig när jag ska in i vår gemensamma korridor, epost och mötesbokningar som ska till mig skickas till deras konton för att skrivas ut och lämnas till mig, jag ber att få låna någon av deras datorer för att leta upp information på företagets intranät.
Förhoppningsvis tar det en vecka. I värsta fall tre, innan jag kan röra mig som jag vill i företagets korridorer och på intranätet.
För att skapa mig en uppfattning om uppdraget ringer jag runt till intressenterna som jag kommer att behöva förr eller senare i uppdraget. En del vill gärna träffa mig, en del tycker att det är alldeles för tidigt. Ibland "tvingar" jag uppdragsgivaren att ta med mig på möten jag kanske egentligen inte alls har att göra med, bara för att intressenterna ska få ett ansikte på mig, den nya kommunikatören.
Trots detta har jag kommit igång och sakta tar kommunikationsplanen sin form. Förvisso förändras den mellan varje möte jag har med olika individer, men den får mig att samla ihop och sortera mina intryck. Snart kan jag, hoppas jag, skriva in den i ett dokument och skicka den till min uppdragsgivare.
/Helle
No comments:
Post a Comment