26-Jun-2009

Omvärldstitt

Jag är redan mentalt på semester, men som den samvetsgranna bloggscannare jag är avslutar jag vårterminen med ett par snabba puckar om läsvärda saker senaste dagarna.

Först några olika inställningar till hur man kan använda moderna kommunikationsmedel för att nå ut. Sveriges Radio försöker engagera lyssnarkretsen genom att få lyssnarna att göra sina egna "Sommar"-program. Fel och dumt tycker Marielouise Samuelsson i DN, som får vältaligt mothugg av Brit Stakston på JMW.

Att det kan finnas pengar i bloggar bevisades igen nyligen - en skvallerblogg såldes för motsvarande 120 miljoner SEK. Men det går utmärkt att sänka det egna varumärke också om man inte vet vad man håller på med, vilket IKEA-ägda Habitat bevisade.

Företag måste veta vad de håller på med inom sociala medier likaväl som annars, men policies kan gå för långt också...

Twitters betydelse för informationen från Iran på sistone kan inte överskattas, men frågan är väl om inte det här är att gå för långt, även om det vore kul med ett Nobel-pris till sociala medier.

Hur sociala är de sociala medierna? frågade sig Svante Nybyggars i Dagens Media i veckan. Svaret från Fredrik Strömberg är att ett samtal är ett samtal, vilket jag råkar hålla med om.

/Andreas

Andra bloggar om: ,

22-Jun-2009

Gaming som kommunikation och annat

Egentligen är det konstigt att inte fler företag insett potentialen i att åka snålskjuts på spel för att få ut sina budskap. I P1-morgon i morse sändes ett intressant inslag om Volvos satsning på ett bilspel som finns att ladda ner gratis på företagets hemsida. Studiodiskussionen med Robert Almqvist, från Hill & Knowlton, gav ytterligare bakgrund. För ett företag som Volvo kan det ju tyckas väldigt enkelt - ett välgjort bilspel ska höja intresset för företagets produkter som är bilar. Jag är övertygad om att många företag skulle kunna hitta intressanta vinklar på själva grundtänket - att erbjuda underhållning som samtidigt stödjer företagets budskap. Och varför inte inkludera HR och ta fram spel som funkar för både extern publik och som utbildning för nyanställda?

Joakim på Mindpark belyser en av fallgroparna för företag som vill ta till sig den nya mediaverkligheten - det duger liksom inte att lansera ett koncept om man inte har uthålligheten.

Situationen i Iran verkar bara bli mer förvirrad, men det som är glasklart är hur viktiga de sociala medierna är för att överhuvud taget få reda på vad som pågår. Mashable har gjort en bra recap över händelserna så här långt.

Det iranska exemplet visar på en extrem tillämpning för Twitter och liknande kanaler, Don Aucoin på Boston Globe pekar på en mer vardagsnära. Hans artikel borde vara obligatorisk läsning för alla som har svårt att förstå de digitala infödingarnas synsätt på internet som en helt integrerad del av livet. Jag har en känsla av att rubriksättaren och möjligen artikelförfattaren i det här exemplet har lite hemläxa att göra...

/Andreas

Andra bloggar om: ,

16-Jun-2009

Iran och blandade länkar

Precis som vid terrorattacken mot Mumbai i höstas ger det mer att följa utvecklingen i Iran via sociala medier än traditionella. Här finns en utmärkt instruktion steg för steg hur du gör för att hålla dig uppdaterad.

Microsoft försöker placera sig rätt inom CR och i den allmänna debatten med en kampanj där företaget skänker pengar till hungrande när du laddar ner mjukvara. TechCrunch räknar lite på siffrorna och frågar sig hur mätt någon blir av ett mål mat som kostar 14 cent. En minst sagt berättigad fråga...

Facebook är lite mer generösa, vilket TechCrunch också noterar, men om det är ett svar på Microsofts snålhet eller inte förblir en obesvarad fråga - det verkar i alla fall inte finnas något krav på att ladda ner programvara för att välgörenheten ska utgå.

En sista notering från samma källa - nu har FB till slut kommit ikapp MySpace också i USA.

En vanlig invändning från företag som funderar på att uppdatera kommunikationsstrategierna med sociala medier bygger på rädsla för negativa kommentarer. Micco på The Brand Man argumenterar övertygande för att det just de kommentarerna företagen ska vara glada för!

Trendwatching.com har släppt juni-rapporten och den är lika läsvärd som de brukar vara. Den här månaden uppmärksammas "Foreverism" - hur företag och konsumenter tar till sig produkter och koncept som liksom aldrig blir riktigt klara.

/Andreas

Andra bloggar om: ,

11-Jun-2009

Omvärldsnoteringar

Via bloggen Mine goes to eleven hittade jag det här intressanta marknadsföringsknepet. Jag får erkänna att jag inte är helt övertygad om den långsiktiga bärigheten rent affärsmässigt i att skänka bort sina idéer, men som reklam är det rätt coolt.

Kolla in den här lilla filmen:

som jag hittade via JMW och Kristofer Mencák. En underbar illustration och lektion när det gäller hur många som krävs för att vi själva ska haka på nånting - en ny trend, en politisk åsikt eller kanske ett köpbeteende.

Och låt oss bli ännu lite mer filosofiska tillsammans med Micco på The Brand Man. Micco funderar kring ett inlägg av Rory Sutherland som vrider och vänder på hur vi uppfattar olika beteenden beroende på vilken avsikt som ligger bakom. Slutsatsen blir att det kommer bli allt viktigare för företag att uppfattas som idealistiska i framtiden. Välskrivet är det också...

På delvis samma tema skriver Kevin Roberts, CEO för Saatchi & Saatchi, om vad som kommer krävas i framtiden för den som vill rekrytera kreativa personer till sitt företag. En ledtråd - det handlar inte om fetare bonusar...

Till sist några rader om en ny datingservice, VirtualDatingAssistant, uppmärksammad på TechCrunch härom dagen. I korta drag handlar det om en tjänst där stressade personer (män) i karriären mot den facila summan av $480 i månaden kan outsourca hela processen. Inte nog med att tjänsten vässar alla dina profiler på olika dating-siter, den handhar också korrespondens och tidsbokning med intresserade kontrahenter. Den intressanta frågan är förstås vad som händer när personen i andra änden inser att hon mailväxlat med en assistent, eller om hon kanske rent av använt en likadan tjänst själv...

/Andreas

Andra bloggar om: ,

05-Jun-2009

Omvärldsnoteringar

När Google lanserar något nytt brukar det vara värt att kolla in, och veckans smygtitt på Google Wave får en del att börja prata om en revolution online. Den som vill kan se presentationen av betan som syftar till att få utvecklarna att hoppa på tåget innan produkten är färdigutvecklad. Presentationen är 1,20 lång men i alla fall fläckvis väldigt intressant.

Facebook ska börja ta betalt vilket har väckt en del indignation. Jag tycker för min del att det är helt logiskt, och av det som kommit ut verkar det som att bara delar av utbudet kommer avgiftsbeläggas. Det är nog klokt - att behålla själva kommunikationsbiten fri och sen försöka ta pengar på kringtjänster. Med tanke på genomslaget för FB kanske siter som ebay.com och blocket.se ska vara oroliga: vore det inte kul att kunna köpa och sälja prylar direkt på Fejjan? Å andra sidan kanske Google Wave kommer att sluta både det ena och det andra...

Genomslaget för Twitter har varit stort de senaste månaderna, men det finns tecken som tyder på att formatet gynnar envägs- snarare än tvåvägs kommunikation vilket nog inte är ett bra tecken för framtiden.

Men för den som fortfarande är skeptisk till genomslaget för sociala medier kan nog den här statistiken vara nyttig läsning. För oavsett om det är Twitter eller Google Wave som blir det nya svarta så kan man inte bortse från hur mycket tid folk lägger ner på att följa de här siterna.

Micco Grönholm skriver på The Brand-Man om marknadsföring, marknadskommunikation och branding, och han gör det väldigt bra. Läs till exempel inlägget om varumärkets roll i sociala medier och klicka sen runt, mannen skriver tankeväckande!

Våra före detta kusiner på Appelberg Publishing lanserar en kampanj för att öka medvetenheten om företaget, och vi önskar förstås lycka till! Och för den som vill förändra inifrån kan kanske det här vara en inspiration - det handlar om att använda humor för att höja humöret på företaget.

För övrigt tycker jag den här företagspresentationen är smått genial....


Andra bloggar om: ,

28-May-2009

Omvärldsnoteringar

Det går snabbt i den nya världen. Min kollega Pontus gjorde mig uppmärksam på den här Flashback-tråden i går morse, idag har storyn nått till riksmedia - naturligtvis med förväntad moral-vinkel - via Niclas Strandh på Digital PR. Det är förstås fjantigt, omoget och klandervärt att kapa Facebook-grupper, men är det ändå inte fascinerande att se hur vissa provokationer utlöser förväntade reaktioner à la Pavlovs hundar hos vissa. Och handen på hjärtat - kan man tänka sig ett mer lättviktigt sätt att "engagera sig" än att gå med i en grupp på på Facebook? Givetvis kastar jag sten i glashus, efter kontroll visade det sig att jag är med i 38 FB-grupper, samtliga hittills okapade såvitt jag kunde se...

Personligen finner jag det i alla fall intressant att de där sprickorna i systemet alltid verkar hittas och utnyttjas. Jag kommer att tänka på Heta Linjen på 80-talet, i sig en föregångare till hela fenomenet med sociala medier.

Det här borde väl inte vara någon större överaskning vid det här laget: unga tillbringar mer tid framför datorn än framför tv:n. Och det är inte så att kidsen tittar på web-tv heller - det är de sociala aktiviteterna som lockar flest. En annan slutsats i undersökningen är att det är bland den äldre befolkningen som internetanvändandet ökar snabbast - båda dessa sanningar innebär nya utmaningar för alla som vill nå ut med ett budskap.

Affärsmodellerna är fortfarande en stor fråga - hur ska man kunna ta betalt på nätet? Paul Frigyes på Journalisten.se påpekar att bloggare och journalister faktiskt sitter i samma båt - i alla fall i den frågan.

Till sist lite skryt. På CJG var vi stolta som tuppar över det vunna Guldbladet härom veckan, vi blir lika stolta över Citat Marcoms pris på INMA Awards i konkurrens med storheter som till exempel NY Times.

/Andreas

27-May-2009

Varumärket på You Tube: Tiger går på vatten

Jag har tidigare skrivit om Comcast och den missnöjda kunden som filmade en av deras servicetekniker när han somnade på jobbet. Kunden lade upp klippet på You Tube, Comcasts reaktion var att sparka teknikern, och därmed dra på sig rejält med negativ publicitet. Ett skolexempel på hur man inte vårdar sitt varumärke, vare sig på nätet eller någon annan stans.

När speltillverkaren EA Sports råkade ut för en You Tube-film som skojade med en av deras produkter så gjorde de precis tvärtom. Signaturen Levinator 25 lade upp ett klipp som visade hur Tiger Woods gick på vattnet i golfspelet Tiger Woods PGA Tour 08, och döpte det till The Jesus shot:




EA Sports respons såg ut så här:




Filmen riktade sig direkt till Levinator 25 (som faktiskt fick en slant för besväret), och har hittills haft över 3 miljoner besök. Om du vill veta mer finns hela historien här.

Kul film, glimten i ögat, värme och respekt för engagerad användare – klockren strategi för sociala media.

/Pontus

14-May-2009

Omvärldsnoteringar

Vi funderar och diskuterar en hel del på Citat Journalistgruppen i dessa dagar - precis som en massa andra människor i branschen. Vi funderar på vad vi är egentligen, vad vi vill vara och vart alltihop är på väg. Vi funderar på var gränserna går mellan journalistik, kommunikation, reklam och pr. Vi funderar på print, video, audio och on-line. Och vi försöker förstå vad det är som händer runt omkring oss och vart hela konkarongen är på väg. Sådär borde man väl kanske fundera för jämnan, men vi lever oneklien i föränderliga tider.

I veckan utbröt det en diskussion efter att styrelsen för Sveriges Reklamförbund rekommenderat ett namnbyte till Sveriges Kommunikationsbyråer. Argumenten haglar redan i kommentatorsfältet under artikeln, och andra har också blandat sig i munhuggningen, med argument av allehanda slag. Den sistnämnda länken leder för övrigt vidare till ännu fler inlägg i debatten. Det intressanta är att det inte finns något rätt eller fel - gränserna mellan reklam, pr, uppdragsjournalistik och för all del "riktig" journalistik är på väg att suddas ut eller i alla fall formuleras om, ett faktum som CJG och alla andra som vistas på den här spelplanen måste förhålla sig till.

En annan stor snackis i bloggvärlden har varit det här känslosamma inlägget av Christian på disruptive. Jag tycker att han har hittat själva den springande punkten - den som gör att debatterna kring FRA-lagen, IPRED, Datalagringsdirektivet och ACTA varit så högljudda; för många är internet ett sätt att betala räkningarna och läsa Aftonbladet gratis. Men för en växande andel av befolkningen är det så väldigt mycket mer än så. Bra exempel på det sistnämnda finns i den här postningen på Internetworlds blogg Digitala Affärer.

Som om det inte vore nog med att försöka förstå vad som händer inom den kommersiella kommunikationen i stort - konjunkturen verkar vara på väg neråt i expressfart, men tydligen är människorna i branschen positiva som få. Eller ovanligt strutslika...

07-May-2009

Tjugo minuter för ökat flyt

Jag är en urusel kommunikatör.

Missförstå mig rätt; I mina kommunikationsuppdrag går det jättebra, men när jag kommer hem verkar jag glömma allt jag kan om kommunikation. Med mina två barn, 4 och 6 år gamla, försöker jag mer än ofta att HÖJA rösten för att de ska göra som jag vill.


Jag vet att det aldrig skulle fungera på jobbet, men ändå gör jag det om och om igen på hemmaplan.

I Barnistans majnummer läser jag ett tips av Jenny Jägerfeld. Jenny är inte bara psykolog utan även mamma och hennes råd lyder: Tjugo minuter tillsammans!

Hon menar att om jag ägnar tjugo minuter helt obruten tid med mina barn så kommer jag lära mig massor. I leken kommer deras tankar och känslor fram, även om det är gosenallen eller Byggare Bob som är kanalen. 20 minuter om dagen gör det lättare för mig att förstå hur jag kan få vardagen (ta på kläder, äta med bestick, lägga sig...) att flyta på bättre.

Precis som på jobbet handlar det om att lära känna sin målgrupp och analysera vad det är som triggar dem.

Häromdagen hade min kollega en ny Erfa-träff med Kommunikation och ledarskaps-gänget. Nu hade hon bjudit in Thomas Lundqvist, vd på Junibacken. Minst två gånger om dagen går Thomas runt för att prata med alla sina medarbetare. De är sisådär 130 stycken.

Nu tror jag inte att han spenderar 20 minuter hos var och en, men principen är ändå densamma. Han är närvarande. Han lär känna sina kollegor, vet med tiden vad som motiverar dem, vad som stör dem. Det gör att flytet ökar.

Det är därför inte så förvånande att Thomas har blivit nominerad till Årets chef några gånger och att Junibacken pekats ut som en av Sveriges bästa arbetsplatser. Härligt!

Nu ska jag satsa på att bli nominerad till Årets mamma och att mitt hem ska bli ett av Sveriges bästa sett från barnens perspektiv! Allt genom att strunta i disken och istället vara fullt närvarande i tjugo minuter om dagen med mina barn.

/Helle




Gratis bilder från fotoakuten.se

Omvärldsnoteringar

Utvecklingen går ständigt framåt, men inte alltid samtidigt på alla platser. Och ibland är vi inte överens om vad som är framåt och vad som är bakåt. Ta Twitter till exempel - å ena sidan finns det tecken som tyder på att tjänsten peakat och att hypen är på upphällningen, å andra sidan utropar alla web 2.0-tomtars husorgan TechCrunch att RSS är helt ute eftersom allt finns på just Twitter numer.

En sak de flesta verkar vara överens om är i alla fall att Second Life = Yesterdays News trots en del sprattlande för att höja intresset och anseendet. Alla utom Malmö Stad vill säga, som precis lanserat sin närvaro i denna döende värld. Ett perfekt exempel på att inte kan vila på hanen för länge om man inte vill bli hopplöst efter.

Niclas Strandh uppmarksammade i veckan att Facebook är större än Aftonbladet räknat i unika besökare vilket är intressant i sig. Lägger man till nyheten om Googles dominerande ställning när det gäller reklam online i senaste pappers-Resumé så blir den här storyn tämligen logisk. Paul Frigyes sammanfattar läget bra på Journalisten.se.

Vi på CJG fick ju uppmärksamhet för att vi - bland annat - dödförklarar pressmeddelandet i en liten film på YouTube för nån vecka sen. Här är ett mindre lyckat försök att förpacka en relle på ett intresseväckande sätt.

En nyhet för några dagar sen var att ungdomar - såna där digitala infödingar ni vet - verkar vara så ointresserade av teknik trots allt twittrande, bloggande och fejsbookande. Per Axbom reder ut begreppen på ett lysande sätt i det här inlägget - det handlar inte om teknik utan om människor och kommunikation.

Mina favoriter på www.trendwatching.com har fått ur sig en lista på 15 fräscha idéer/trender för framtida entreprenörskap - lika intressant som snyggt. Och Brit Stakston på JMW förklarar varför sociala medier är ett måste för banker - obligatorisk läsning för alla som inte kommer på fem egna skäl inom 10 sekunder!

Andreas

26-Apr-2009

Kommunikativt ledarskap modellen för Apoteket

Ett kommunikativt ledarskap handlar inte om att cheferna är bra kommunikatörer. Det är ett förhållningssätt som involverar alla - både chefer och medarbetare - och som genomsyrar allt som sker inom verksamheten.
Jag tycker att det är helhäftigt och önskar att fler företag anammar ett kommunikativt ledarskap, såsom Apoteket gjort. Stefan Carlsson, Apotekets vd, säger att det viktigaste han har att göra är att prata med människor. Enligt en kollega till mig är han aldrig på sitt rum. Han är vid fikahörnan eller står och pratar med folk där han springer på dem.
Läs mer i artikeln Kommunikativt ledarskap ökar effektiviteten där jag listar hur man är som kommunikativ medarbetare eller chef.
/Helle


Fotograf: Håkan Lindgren

22-Apr-2009

Act now, enjoy now

My friends, a family of five, live in an expensive, albeit crowded apartment in downtown Stockholm. They say they envy the simple townhouse in the suburbs where my family of five lives – the space, the nature, and the garage – and would love to have something similar, but they’re waiting. They’ve been waiting a long time.

Our home isn’t my dream house, but it suits us and we enjoy planting flowers in the front garden or reading the newspaper in pyjamas in our secluded courtyard. The only difference between my friend and me is that, like a pair of running shoes, we just did it. Communication is like that.

You can wait forever until conditions are just right to send out your message. Or you can just get it out there and enjoy the benefits, even if they are small. That’s part of the attraction with blogging, twittering or publishing short web articles. You don’t have to say everything; it doesn’t have to reach everyone; you don’t need to make a total commitment. Too often marketing and communication people want to have every piece in place before releasing anything. If you wait and hope to get the biggest bang for your buck then you’ll miss all the ten-cent opportunities, whose value can be much greater than any calculated bang.

Don’t wait for the right interest rates, neighbourhood, floor planning or evening sun. Make the move, say what you want to say today and see what happens – you don’t even have to wear pyjamas if you don’t want to.

/Kris


Andra bloggar om: ,

27-Mar-2009

Sales techniques for communicators

As communicators, we have a lot to learn from sales people. After all we sell visions. We know that our aim is to shape what people think, feel and do. While we are not getting them to buy a product, we do want them to buy a concept and act accordingly.


The Daily Anchor, a marketing blog, has an interesting piece about
Sales IQ – the presumed intelligence level of your audience. There’s a lesson to be learned here for communicators that are getting to know their audiences and what they can expect of them.

There are three approaches to sales IQ, according to the article.
1. You act as though your audience knows nothing, supply them with lots of information, but risk insulting their intelligence.
2. You act as though your audience knows something and pepper them with questions to determine what they know, potentially loosing their interest.
3. You act as though your audience is well informed, risking talking over their heads.

Communicators know that you need all three. You must use the first approach to make the basic information available to people who have no prior understanding. The second approach is needed when you work with focus groups to develop deeper understanding of the audience. And the third comes into play with your “mover and shakers”, the key people you have identified to help spread your messages throughout an organization.

/Aimée

18-Mar-2009

Klarar din kommunikatör en förändring?

Om du ska hjärtopereras - vill du då ha en handkirurg eller en kirurg med mycket erfarenhet av just hjärtoperationer?


När ditt företag ska genomföra stora förändringar är det viktigt att din kommunikatör har erfarenhet av förändringskommunikation. Saknas det spelar det ingen roll hur duktig kommunikatören är i sitt linjearbete.

Då kan det vara väl investerade pengar att anlita en kommunikationskonsult. Var bara noga med att konsulten har den erfarenhet som projektet kräver.

Melcrum har listat vad du bör tänka på när du ska använda konsulter i förändringsprojekt:

  1. Få tillgång till beslutsfattare i projektet. Det är nödvändigt att förstå vad som förändras, varför och vad det innebär för målgrupperna. Då behöver du tillgång till beslutsfattarna.

  2. Identifiera din motpart på konsultbyrån. Och utveckla en stark relation på en gång. Denna person kan se till att du får information från och access till projektgrupperna.

  3. Kom överens om omfattningen av uppdraget för varje fas i projektet. Kommunikationen behövs för alla faser och bygger på varandra. Eventuellt behöver ni utveckla olika kommunikationsstrategier och budskap för de olika faserna.

  4. Kom överens om hur ”djupt” in i organisationen konsulten ska agera. Kommunikationsbehovet kan vara ändlöst, vilket gör att det är viktigt att identifiera vad som ingår och inte.

  5. Nyttja konsultbyråns tidigare erfarenheter. En anställd kommunikatör kan sällan förväntas vara experter på att utveckla och implementera kommunikationsplaner som stöttar förändring. Lita på dina konsulter och deras expertis.

Men även om du anlitar en expert är det bra om din anställde kommunikatör är med i arbetet. På så sätt får ni inte bara professionell hjälp för att lyckas med förändringen. En sannolik bieffekt är att din kommunikatör får erfarenhet som kan användas i kommande förändringar.

/Helle

17-Feb-2009

Informatörens roll i ledarskapet

Jag är med i Sveriges Informationsförening, en yrkesförening för oss som arbetar med kommunikation. Jag tycker deras nyhetsbrev är toppen och erfarenhetsgrupperna verkar spännande. Men, förutom att jag läser deras artiklar med stort intresse, är jag inte speciellt aktiv.

Därför blev jag JÄTTEGLAD när en kollega tagit över erfagruppen Kommunikation och ledarskap i förändringsarbete! Så lägligt!

På mötet den 3 mars kommer Sven Hamrefors, professor vid Mälardalens högskola, att prata om hur kommunikatören kan ta det kontextuella ledarskapet för att skapa förändring. Det har han forskat om sedan 2003, så han vet väl vad han pratar om.

Jag har inte läst färdigt slutrapporten om Informatörens roll i ledarskapet, men jag har kommit så pass långt så att jag förstått att kommunikatörerna ska - i det kontextuella ledarskapet - stötta ledningen med ett bredare perspektiv. Det är också vår roll att leda organisationen för att utveckla relationerna med alla aktörer som finns kring organisationen.

Svårigheten är dock hur man får ledningen att förstå att kommunikation är avgörande om organisationen ska överleva och utvecklas. Det är en av frågorna som tas upp i erfagruppen den 3 mars.


Hoppas vi ses i något nätverk framöver!


/Helle


23-Jan-2009

You need a plan

When somebody makes an erroneous comment about your company or organization on the internet you need to know how and when you should respond. You need a simple plan that you can follow, and guide others in your company to follow.

I like this plan (click on the image for more detail), the US Air Force web posting response assessment, for its simple yes/no structure and down-to-earth suggestions. Use it as a starting point, or start from scratch, but don’t be paralyzed when people start talking.


19-Jan-2009

24 timmars kreativt hack



24 timmars kreativ utmaning och medieexponering väntar ett nittiotal webbentreprenörer - eller blivande sådana - som deltar i 24 hour business camp, (in English here). ett event på initiativ av Ted Valentin, som skapat karttjänster på nätet som till exempel wifikartan.se och cafekartan.se.

Det är ju inte så lite kaxigt att påstå att det är "2009 års mest kreativa event" redan så här i januari, och med ett så teknik- och mansorienterat startfält, men det är säkert kul för deltagarna, och kanske också nödvändigt för dem som vill försöka leva på sina idéer framöver:

"Aldrig tidigare har det varit så enkelt att realisera en affärsidé som idag. Allt man behöver är en laptop och en internetuppkoppling ", skriver Valentin i presentationen av evenemanget.

Tanken är att deltagarna tar med sig en idé de tror på och efter 24 timmar i kreativ bubbla kan presentera varsin i stort sett färdig webbtjänst, alltmedan potentiella sponsorer och andra nyfiket tittar på.

Det kan man ju verkligen kalla utmaning.

Eventet pågår den 21-23 januari och kommer att livebloggas på engelska.

Andra bloggar om: , , , , ,

16-Jan-2009

Don’t follow the blogging rules

If you haven’t seen one of the 10 most popular blogs in the world, check out PostSecret. PostSecret’s success can be attributed to its ingenious idea, emotional artwork and the fact that it doesn’t follow any of the rules of successful blogging.

PostSecret isn’t updated frequently. Every Sunday, Frank Warren, PostSecret’s founder, chooses 20 postcards to publish. Readers know the hour that these are published and people log on immediately, or save the update as something to look forward to Monday morning.

PostSecret isn’t personal. Frank’s own story isn’t present on the blog, just the postcards of thousands of people around the world. Occasionally he adds an email correspondence regarding a particular postcard.

PostSecret doesn’t change. Content isn’t adapted according to readers likes and dislikes. Frank’s original vision from 2004 is still followed and while readers can participate with each other, using a discussion forum, they don’t interact directly with Frank.

So while PostSecret doesn’t follow the rules is does do something right. The content is still the most compelling aspect of the blog. The readers’ feeling of empathy, voyeurism and shared experiences results from engaging content. The timing of the posts shouldn’t be underestimated. Posting just once a week keeps readers waiting. It also avoids over saturation. And there’s value in posting many postcards at the same time, rather than one by one.



/Aimée

Andra bloggar om: ,

15-Dec-2008

Sociala Medier = Corporate Responsibility

Sociala medier, web 2.0 och corporate responsibility är bland de hetaste buzz-orden i många företag just nu, företeelser som många anser nödvändiga i framtiden. Visst vore det underbart om man kunde få ihop de där begreppen? Peter Parkes från WeAreSocial medverkade nyligen på Disruptive Media Conference, där han presenterade funderingar som verkar dra åt det hållet.
Begreppet Corporate Responsibility har fått fäste i medvetandet hos styrelsefolk och företagsledningar utan något större motstånd. För vem vill i dessa dagar argumentera mot miljöfrämjande åtgärder eller säkrare arbetsplatser i tredje världen. Begreppet sociala medier smyger sig in så sakteliga, men där har motståndet varit större, förmodligen för att nyttan inte är lika uppenbar och att det inte sitter speciellt många digitala infödingar i styrelserummen, varken här eller utomlands.

I framtiden kommer vi nog skratta åt dem som idag är emot att delta i sociala medier på samma sätt som vi nu skrattar åt politiker som såg internetsurfande som en övergående fluga på 90-talet.

En av Peter Parkes poänger är att sociala medier är Corporate Responsibility, eller kan vara i alla fall. Glöm för en stund skrikiga fildelningsbloggare och nonsensinnehåll på Facebook och fråga dig vad som är viktigast för ditt företag. Förmodligen kommer du fram till att det är dina kunder och dina anställda. Kanske håller du också med om att det är dina kunder och dina anställda som är de bästa experterna på dina produkter och tjänster och hur de skulle kunna göras bättre.

Varför inte börja med att söka upp bloggande kunder som inte är nöjda och kontakta dem – gör dem lyckliga genom att prata med dem och ta dem på allvar. Och gör det igen, igen och igen. För det om något måste väl vara ansvarsfullt företagande – att ta sina kunder på allvar och försöka göra både kunder och anställda mer delaktiga.
– De anställda borde få tillåtelse att få göra goda saker – de kommer att känna sig ”empowered”, som Peter Parkes säger.

08-Dec-2008

Missnöjd? Gör ett spel!

Det finns många sätt att visa sitt missnöje. En anställd på Virgin Blue sa upp sig och gjorde ett sällskapsspel som handlade om företagets beslutsprocess. Way to go!

Min favvo bland korten är "We are precieved as a hyperactive child with a personality disorder - decide if you go three steps forward or back".


Om någon vet hur Virgin Blue har hanterat frågan får ni gärna höra av er.

För hur gör man? Ignorera det är ingen bra idé: Bättre är då att använda spelet som ett diskussionsunderlag för hur man ska få en bättre beslutsprocess.


/Helle

02-Dec-2008

Disruptive Media 3 december, häng med online..

3 december är det dags för den tredje omgången av Disruptive Media Conference:

"Vi satsar denna gång på att delge dig framgångsrika fallstudier inom sociala medier men också hur vi smart använder nätet och sociala medier för att kommunicera kostnadseffektivt i lågkonjunktur och bygga värdeskapande relationer."

Programmet med talarna finns här och live-sändningen här med chat-rum under.

Vill du följa åhörarnar kommentarer på jaiku.com är adressen dit http://jaiku.com/channel/DisruptiveMedia.

Efter konferensen läggs inspelningar på http://www.disruptivemedia.se/konferenser/video


Andra bloggar om: , , , ,

21-Nov-2008

Poor spelling = poor credibility

As an editor, I am known to whine openly and loudly about poor grammar, misspellings and the general lack of commitment to "proper English," and then just as quickly to excuse myself by saying: "I'm probably one of the 10 people on the whole planet who care."

Well, it seems I am wrong. According to a study discussed at the User Experience seminar in Amsterdam, such mistakes are among the top reasons readers give for not trusting a website.

Admittedly, the study, by B.J. Fogg, found that sites that are rarely updated, do not include a real-world company address and have a mass of annoying pop-up ads have even less credibility.

Interestingly for me, a self-proclaimed cynic, including the credentials of the author of an article or piece of content, and testimonials that can be clearly traced to real people, has been found to boost a site's credibility.

And tying neatly back to my earlier posting, objective writing – rather than "marketese" or "spin" – that is backed up by supporting evidence is essential for earning readers’ trust.

/Michelle Walkden

Other blogs on: , , , , , , , ,

Your stories must find your customers

Yes, the web has huge potential, with much of it yet to be explored. And yes, it’s easier and cheaper to communicate with your customers digitally than by print. But just publishing stories on your corporate website, posting on your blog or making digital ads doesn’t automatically get you attention. Search-engine optimization is, of course, good, but far from the whole solution. Optimizing content for searchability only helps you get found by those who are actually trying to find something. Those who are not looking will not find it – search-engine optimized or not.

I got some interesting advice last week from Sarah Rotman Epps, eMedia analyst at Forrester Research. She gave a presentation at the Custom Publishing Council in New York, and she told the audience that “you’re in trouble if you think your business is to make websites and publish content on them.” Well, ouch, that hurt…

So, what is our business then? It is of course to make sure that our stories actually find their way to our clients’ customers. We need to reach the target audiences in the way they want to be reached in the place where they like to be. Take the US custom publishing company Meredith and their client Pepsi. Meredith finds out where the most desirable Pepsi customers are and publishes content on the sites they use. And we are not talking banners. We are talking stories, real content. Stories told in blogs, or in forums frequented by the target audience. Different stories for different audiences.

You need to invest time and money in getting to know your audience – where they are, what they do, and what level of online presence you can expect from them.

These are Sarah Rotman Epps’ tips for us:
1. Aggregate content and functionality needed to meet key audience goals.
2. Syndicate broadly to engage your audience wherever they are.
3. Use social technologies to get your audience to engage with the brand—and each other.

Read more about getting to know your audience in this excerpt from Groundswell – winning in the world transformed by social technologies (pdf).

/Sara

Andra bloggar om: , ,
, , ,

20-Nov-2008

Don’t be lazy! Make content easy to read

Web readers are impatient, skeptical and lazy: or so we as communicators are always told. But after this morning's Content Usability session at the User Experience seminar in Amsterdam I am beginning to think it is web producers, not readers, who are lazy.

Lecturer John Morkes walked participants through a study he and web usability guru Jakob Nielsen conducted in the States some years ago. Essentially they produced four versions of a website. In addition to the original highly promotional approach, one was was optimized to be easily scanned, the second was brutally concise (less than 50 percent of the original), the third was very objective (no opinion whatsoever) and the last was a mix of the three.

It turned out that using any of the three new versions (easily scanned, concise and objective) improved usability and overall reader satisfaction - cutting the word length alone boosted satisfaction by 58 percent - but it was the combination of the three that was staggering. Morkes and Nielsen reported a 124 percent improvement in usability through relatively simple changes to the way content was written.

The explanation: web reading is hard, 10 percent harder at least than printed material, and requires more thinking, known as cognitive load. Making it easier for people to process information is therefore key. Concise content means less to process. Scannable content helps people find the text they should focus on. And objective texts eliminate all the subjective questions and arguments that distract readers from what you want them to know.

So when you develop content, think short, accurate and to the point.

/Michelle



Read more blogs on: , , , , ,

Varumärket på YouTube: Vem äger ICA-Stig?

”Wassup 2008” dök upp i slutskedet av presidentkampanjen i USA och väckte en hel del uppmärksamhet. Bara på You Tube har den setts närmare fem miljoner gånger på bara två veckor. Det är en ny version av en reklamfilm för Budweiser från 2000, men denna gång gör den reklam för Barack Obama. Här är originalet och den nya versionen:





Hur kan karaktärer från en Budweiser-reklamfilm kan dyka upp och göra reklam för Obama åtta år senare? Det kan knappast vara i öljättens intresse att så tydlig associera sig med en av kandidaterna. BusinessWeek grävde lite djupare i storyn och avslöjade följande intressanta fakta: Budweiser ägde aldrig rätten till karaktärerna i Wassup-filmerna (det gjordes ett antal), utan man hyrde dem bara av regissören på fem år. Alltså kunde de sedan göra comeback på det här sättet. Det var upphovsmannen och regissören Charles Stone III som tog initiativet och samlade ihop alla originalskådisarna (han spelar själv den första killen, som ligger i soffan). Alla ställde upp gratis och med hjälp av frivilliga landade notan för alltihopa på 6,500 USD. Antagligen den mest kostnadseffektiva viral som någonsin producerats!

Men filmen väcker också frågor kring upphovsrätt och varumärkesbyggande. Om det inte är företagen som äger figurerna i sina egna reklamfilmer, kan de då byta sida om det kommer ett bättre erbjudande? Kommer vi att få se Iprenmannen och Lotto-Åke göra reklam för politiska partier i nästa val? Eller kommer ICA-Stig att plötsligt ta steget över till Coop? Eller kommer äntligen min gamla favorit, den legendariska Mr Jim, att göra comeback?

18-Nov-2008

The gospel according to database

When visiting the two biggest contract publishers in New York, you might think there would be a lot of talk about how you write content and design magazines (or websites for that matter). There's not. They talk about their – and their clients’ – databases. Databases with the names of hundreds of thousands of people in them. And e-mail addresses. And information about where they live, how many kids they have and if they like gardening. Or pottery. Or golf.

In Sweden, a marketing director might decide they'd like a magazine to send out to their customers. Because it's a nice thing to have and you can write nice stuff about your company that someone hopefully reads. In the US, it seems, nobody will spend a dime on anything that doesn't have a proven ROI (return on investment) from day one.

This is where the database comes in. If you're a Ford customer, you get your edition of the Ford magazine, depending on what dealership you bought your car from, and what car you have. Ford knows this about you. Ford might also know other things about you that you never told them, because they've bought other databases with information. So your Ford magazine might be 50% different from your friend’s Ford magazine if he lives somewhere else and drives another model.

So how do you measure the success of this communication? Well, you send your magazine to some of your clients and not to others. In the magazine, you tell them to go to an official auto-repair shop to service their Ford because ... (insert marketing clichés here). Then you follow up the clients that come in: are they the ones who get the magazine or not? If you've done your job as a contract publisher, they are the ones with the magazine. It works. And you can prove it.

Of course this is done in Sweden as well. It is called CRM and loads of companies have it as their business. But what baffled us was the scale and the fact that it's the contract publishers that are doing it themselves (they don't call themselves contract publishers any more though, but rather "full-service marketing agencies"). The ones we visited – Time Content Solutions and Meredith Integrated Marketing – are both part of huge publishing organizations. Together they publish probably hundreds of subscription magazines. And of course they are tapping into these subscriber databases to find out more about their clients’ customers.

Although I find it somewhat demoralizing to think that all the content ideas should be dictated by a database on a server somewhere (I'd like to think editors are professionals and pretty good at communication), there are a couple of points worth taking from this:

- Know your audience.
- Don't expect the client to be happy if you can't prove that what you're doing works.
- If you're eager to follow up on your own work (Meredith doesn't go into projects if the client isn't willing to commit to pay for evaluation), the client feels you mean business.

/Katarina

Andra bloggar om: ,
Läs även om , , , ,

14-Nov-2008

Content is king. The age of persuasion is dead

One message to all audiences does not work. That’s no big news, of course, but many companies still keep delivering the same story to all their audiences, over and over again, in the name of consistency – and probably because it’s easier. But it’s not very smart, is it? When you think about it, it’s quite obvious: you can’t tell everyone exactly the same story because people have different reasons for buying something or buying into something.

So what about consistency if you start telling different stories? The answer really is that you tell different chapters of your story to different audiences using different channels. The message is the same but the story has to be told differently. This, by the way, is exactly what Obama did. He managed to gather groups of people around a set of ideas by telling them the part of the story that mattered to them.

So it’s time for custom publishers like us to do something about this, if we want to ensure that our customers actually reach their audiences in the right way, and if we want to make sure that the money spent on communications becomes an investment rather than a cost.

We are facing a recession and with that marketing budgets will shrink, which means that both print ads and TV commercials will go. The reason is that they are expensive and ineffective. General Motors is spending more money than any other company on mass-market TV commercials, but it keeps losing market share – the advertising is taking it nowhere.

So advertising as we know it is out the door, at least according to Kirk Cheyfitz of Story Worldwide. His company was originally a custom-publishing company quite much like Citat Journalistgruppen, and in many ways we do exactly the same thing today: we publish content on behalf on brands. But the big difference is how we think about what we do. We would never say that we’re in advertising, but that is exactly how Kirk sees Story Worldwide. He describes his company as a content-marketing agency in post-advertising. “We have gone from publisher to ad agency, but we differ from other agencies in the way we use the story.”

Well, that sounds cool and all, but what is he really saying?

He says it’s the content that counts. The story is the message. Persuasion in the traditional advertising way is dead. And custom-publishing companies should become the new marketers, the new ad agencies. Why? Because we know how to tell a story in a genuine and credible way.

/Sara

Andra bloggar om: ,

Läs även andra bloggar om , , , , ,

12-Nov-2008

YES, WE CAN!

Såg ni Talet? Talet som Barack Obama höll när han blivit vald till USAs näste president. Om inte; GÖR DET! Vilken presentatör! Vilken talare!! Vilken orator!!!


17 minuter långt. Inte en stakning, men väldigt många upprepningar och parallellismer. Inga hysteriska Dean Screams. Han var mycket samlad, lugnt och metodiskt. Å ändå sååå mycket känslor!

Obama hade mig i sitt grepp talet ut. Jag satt klistrad framför TV och måste rusa iväg till jobbet när det var slut. På samma sätt var publiken på plats helt med. Det är mäktigt när hela gänget klämmer i: YES, WE CAN! Det krävs enorm närvaro för att få med alla på det sättet.

Det kändes som om Obama talade direkt från hjärtat - just då, just där - utan manuskript. Men givetvis finns det en skicklig talskrivare någonstans i kulissen. Talet innehåll alla retoriska beståndsdelar och det går direkt in hos mottagaren. Det är skickligt att använda en 106-årings liv och levende för att påpeka hur mycket som har förändrats på relativt kort tid. Allt är möjligt att ändra, förändringen fortsätter. Yes, we can...

För en tid sedan hade Morgonsoffan ett ”nyhetsinslag” där en undersökning visat att svenskar hellre lyssnade på amerikanska politiker än de svenska. Titta ungefär 12½ minut i programmet så förstår vi varför. Fredrik, Mona och alla vi andra har mycket att lära av Barack Obama...


/Helle





MoMa fick rekordbesök med innovativ blogg

En blogg. Det var det enkla receptet för att MoMA (Museum of Modern Art) i New York, skulle få sin mest besökta utställningssajt någonsin.

Efter att funnits online i 14 år och lagt upp mer eller mindre statiska kampanjsajter för sina utställningar, ville MoMA göra något annorlunda. Man vände sig till Flat Inc, en multidisciplinär byrå (vi på Citat Journalistgruppen skulle säga att de jobbar med integrerad kommunikation) som arbetar med de flesta kanaler, print, webb, film med mera.

Flat fick fria händer. Utställningen handlade om "prefab houses" (hus som byggs av prefabricerade moduler). Dels historiken bakom detta sätt att bygga, dels hade fem arkitekter fått i uppdrag att bygga sin vision av hur ett "prefab house" skulle kunna se ut. Utställningen skulle inte öppna förrän de byggt färdigt, men själva bygget skulle pågå i månader innan dess.

Flat såg möjligheten till att engagera potentiella besökare redan i denna process. Man valde den enklaste möjliga vägen - en blogg. De fem arkitekterna skrev dagbok om arbetet, problemen, våndorna och framgångarna i de olika projekten. Bloggen marknadsfördes på MoMAs webbplats och en del tidningar skrev om den. Besökarna flockades. Kring bloggen byggdes sedan den övriga sajten upp. När utställningen väl öppnade ville förstås alla som följt bloggen se resultatet i verkligheten. (Utställningen har stängt men sajten finns kvar på www.momahomedelivery.org)

Att på detta sätt engagera kunder eller besökare i vad som sker "bakom kulisserna" är ett utmärkt sätt att skapa relationer. De känner delaktighet och kan kanske till och med kan vara med och påverka processen eller resultatet av projektet, om du ger möjlighet till kommentarer och feedback. När sedan utställningen öppnar eller tjänsten lanseras har du redan en grupp lojala fans - utan någon gigantisk reklamkampanj.

/Katarina och Sara från studieresa

Andra bloggar om: ,

10-Nov-2008

Web 2.0 Summit: Berätta din story med Flash

I en workshop kallad Web 2.0 Powered by Adobe Flash visades två nya intressanta webbcommunityn upp, seesmic.com och pixton.com. De handlade om videobloggning och att skapa serier på webben.

Båda företagen säger att webbutvecklingsverktyget Flash varit en avgörande del i utvecklingen av deras tjänster.

Seesmic.com kan man videoblogga upp till fem minuter per klipp direkt från sin webbkamera och publicera i olika feeds. Cathy och Johann visade upp enkelheten i deras tjänst genom att, inför oss i publiken, spela in sig själva och publicera det direkt. Inom några minuter hade fem personer svarat på deras blogginlägg.

Pixton.com är en tjänst där man utan att kunna rita, kan skapa och publicera sina egna serier. I communityn kan andra medlemmar sätta betyg, kommentera, samt även kopiera och bygga vidare på andras serier. Via en inbyggd koppling till Google Translator går det även att få innehållet översatt till andra språk.

Kolla in Pixtons trailer



/Christian, Titti, Ellinor och Dan

Andra bloggar om: ,

07-Nov-2008

Web 2.0 Summit: Utmaningen med Web 2.0

Hur ska vi få traditionella företag att börja med sociala medier? Det är en av de största utmaningarna med web 2.0. Här är fem saker att tänka på.

Förtroende
För att få ett företag att jobba med sociala medier måste du först och främst ha företagets förtroende. Visa att du förstår verksamheten och att du tar ansvar för företagets problem. Visa lösningen du föreslår och vinsterna med det förväntade resultatet.

Engagemang
Visa företaget vilket engagemang som krävs för att ha en dialog med kunder och säkra de resurser i organisationen som krävs. Det krävs medarbetare som tar ansvar för satsningen.

Kontroll
Diskussioner om ett företags produkter pågår alltid någonstans, inte minst på nätet. Visa vinsterna med att delvis släppa kontrollen över informationen genom att låta kunderna kommentera och diskutera produkterna på företagets webbplats. Företaget blir då medvetet om både lösningar och problem och kan agera snabbare.

Kvalitet
Övertyga företaget om att informationen de får via sociala media är relevant och värdefull information. Visa på vilket sätt man samlar in informationen, kategoriserar den och gör den sökbar så att den blir användbar för företaget.

Språk
Språket som företaget använder är annorlunda än språket på webben. Ofta används interna ord och förkortningar. Visa hur man förändrar språket på företagets webbplats så det matchar det språk som används i sökmotorerna och på nätet i övrigt.

/Dan, Titti, Christian och Ellinor


Andra bloggar om: ,