Är humor roligt?

Att använda humor och ironi i kommunikation kan vara känsligt, det har inte minst Comviq fått erfara då man stoppat sin reklamfilm, gjord av Forsman och Bodenfors. I filmen görs en parodi på Radiotjänsts reklam där en kör lovprisar licensbetalare, i Comviqs fall så trakasserar kören en person som inte har ett Kompisabonnemang.

Och i efterdyningarna diskuteras det friskt på bloggar och inlägg om det var rätt eller inte, bland annat över 40 kommentarer till Dagens Medias artikel.

Åsikterna går isär om vad man kan skämta om, men även hur man kan skämta om saker. Och humor är personligt, alla skrattar inte åt samma saker. Men livet är för allvarligt för att inte kunna skämta om det.

För humor i allmänhet, och ironi i synnerhet, är ett effektivt sätt att kommunicera. Det har historien visat, alltifrån Charlie Chaplins klassiska film Diktatorn via monologer som sannolikhetsteorin av Tage Danielsson till dagens humorprogram i valtider.

Om man vill ha en större frihet om vad man skämtar om spelar kanalen roll. Om man går på en konsert med Eddie Izzard, vet man på förhand att inget är heligt. Däremot en reklamfilm i pausen i favoritprogrammet kan vara svårt att värja sig mot, så där måste ämnet för humorn väljas med omsorg.

Men hellre ett klavertramp då och då än en humorbefriad reklam- och kommunikationsvärld. Så länge leve humorn – överallt och i alla former, även om det kan bli fel ibland. Eller som Robert Broberg sjöng: ”bättre vara ute på hal is och ha det glatt än att gå i lera och sörja".

/Magnus Lindén

P.S. Såg också att en av mina favoriter inom genren ironisk humor har återuppstått i digital form, Tom Lehrer finns på Youtube och på DVD. Rekommenderas varmt.

Magnus Lindén är kommunikationskonsult på JG Communication och gillar att se helheten innan det blir fokus på detaljer. Kommunikation måste ha ett tydligt syfte.

Andra bloggar om: kommunikation, företagskommunikation