Trovärdighet eller budskap

I slutspurten av valet verkar två av de grundläggande förutsättningarna för bra kommunikation stå mot varandra; trovärdighet och upprepande av huvudbudskap.

Jag blir upprörd och slutar lyssna då ett inrepeterat politiskt manifest kommer som svar på en enkel fråga. En monolog som inte har med frågan att göra, möjligen med ämnesområdet om man har tur. Det är då befriande att höra någon som faktiskt svarar på frågorna, oberoende om jag håller med eller inte. Ett ”jag vet inte” känns bättre än massa valfläsk. Den politiska helheten kan jag själv bilda mig en uppfattning om, bara de svarar på frågorna.

Jag är den första att skriva under på att en av de viktigaste byggstenarna i effektiv kommunikation är att hitta huvudbudskap som är tydliga - och som i politikens värld också skiljer sig från andra partier - och sen upprepa dessa. Det är uppenbart att PR-byråerna trummat in detta i politikerkåren.

Vad de verkar glömma är en annan grundsten för effektiv kommunikation; den att avsändaren av budskapet måste uppfattas som trovärdig. Trovärdigheten minskar i samma takt som flosklerna flödar. Kommunikationen får motsatt effekt mot den tänkta – jag ifrågasätter trovärdigheten, och därmed åsikterna, hos personen och dennes parti.

Politiker borde lära sig från en av journalistikens grundteser, som om man översätter den till politikerspråk innebär; överskatta inte dina väljares kunskap, men underskatta aldrig deras intelligens.



/Magnus Lindén

Magnus Lindén är kommunikationskonsult på JG Communication och gillar att se helheten innan det blir fokus på detaljer. Kommunikation måste ha ett tydligt syfte.


Andra bloggar om: kommunikation, företagskommunikation