Kommunikation i kaos

Under det kaos som infann sig på Frankfurts flygplats till följd av snöovädret före julhelgen hade flygbolagens representanter börjat besätta lediga platser med stand-by passagerare. Det skulle snart visa sig att terminal 4 och terminal 1 hade två helt olika strategier för sin kommunikation.

Över hälften av alla avgångar var inställda den dagen och till Stockholm hade inget plan avgått alls. Flygbolagets representant nästan viskade fram något namn medan framfusiga (initiativrika?) personer trängde sig och viftade med sina biljetter under näsan på henne.

Ingen visste riktigt hur hon valde de som fick plats på sista planet som skulle avgå mot Stockholm den kvällen, och kanske under hela helgen, eller hur många platser som fanns kvar. Tidigare hade personer lyckats få en plats genom att böka sig fram till disken och slänga fram sin biljett. Kanske var de redan bokade på just det planet, kanske inte. Det hela kändes väldigt oklart och slumpartat då damen bakom disken bara tyst pratade med en person i tagen. Det började bli tumultartade scener och jag insåg snabbt att chansen att komma med var minimal i detta kaos.

Jag tog en rövare. Jag hade sett att ett annat flygbolag, inom samma samarbetsorganisation, hade en planerad avgång med destination Stockholm i en annan terminal. Med allt kaos kanske det planet inte hade hunnit lyfta ännu.

Jag kom dit i tid för att mötas av samma process som jag i desperation just hade lämnat. Visserligen var det färre personer, men här stod inga och trängdes runt disken. De satt lugnt och väntade på stolar vid gaten.

Den uniformsklädda damen använde gatens högtalare och sa tydligt och bestämt, men också med en vänlig ton, att hon skulle ropa upp de som skulle få plats i den turordning som hon fått på sin stand-by lista och att de då skulle komma fram till disken. En någon överförfriskad svensk kom upp med sin biljett i näven och började argumentera med henne.

Blicken han fick tillsammans med vad hon sa gav inget utrymme för tolkningar. Sitt ner och vänta på din tur, alla här vill komma hem. Jag kunde se en lättnad sprida sig bland de andra passagerarna som lugnt sjönk tillbaks i sina stolar efter börjat förbereda sig på en rush fram till disken.

Tydlig och konsekvent information med respekt för mottagaren som stöttades med handling i enlighet med vad som kommunicerats var skillnaden mellan kaoset i terminal 4 och lugnet som rådde i terminal 1. Flygbolagsrepresentanten vid terminal 1 var en utmärkt kommunikatör, och det faktum att jag fick sista platsen på planet har inget med den saken att göra.


/Magnus Lindén


Magnus Lindén är kommunikationskonsult på JG Communication och gillar att se helheten innan det blir fokus på detaljer. Kommunikation måste ha ett tydligt syfte.



Andra bloggar om: kommunikation, företagskommunikation