Härdsmälta för varumärket Rolling Stones
”Just då var det som om något brast inom Göran. Tårarna började rinna ner för kinderna. Han mindes Kårhuset, FNL-tågen, mötena på Tehuset i Kungsan och Ewa… De som aldrig skulle sluta vara revolutionärer. Han tryckte den kinestillverkade slit-och-släng t-shirten med det färgglada trycket ömt mot sitt bröst…”
Bland kommentarerna på Dagens Medias artikel om Dressman och Rolling Stones samarbete skapades nyligen en novelett om nutiden som är smått genial. Och överlag var förvåningen stor över det oväntade samarbetet.
För Dressman är det onekligen ett kanonsamarbete, men jag undrar hur resonemanget gått bland de ansvariga för varumärket Rolling Stones. Att Mick, Keith och de andra ens hört talas om affären tvivlar jag på, men det kanske är synd. De har trots allt visat en sällsynt förmåga att bygga ett starkt varumärke sedan 60-talet som fortfarande håller. Sådant kräver fingrtoppskänsla, och den varan saknas i affären med Dressman.
Även om demografin för Rolling Stones-fans (till största delen män i 45-70årsåldern) i hög grad stämmer överens med Dressmans primära målgrupp (män över 35), så är jag inte säker på att dessa verkligen vill ha kläder som the Glimmer Twins har designat. Jag är inget Stonesfan, men jag har svårt att tro att bara för att man handlar på Dressman så vill man se sina husgudar förvandlas från detta:
till detta
Varumärket Stones är starkt nog att överleva en sådan här mindre devalvering, men om den upprepas alltför många gånger kommer det att försvagas. Relationen mellan fans och band är precis som mellan kund och leverantör, där krass girighet och brott mot de värderingar som är gemensamma sticker i ögonen.
/Pontus
Pontus Staunstrup är senior kommunikationsstrateg på JG Communication, och arbetar främst som rådgivare i kommunikationsstrategi samt med PR, webbstrategi och sociala medier. Han undervisar även i bl.a medierelationer och kommunikationsstrategi.
JG Communication är Sveriges största och, tycker vi, ledande kommunikationsbyrå. Vi hjälper våra kunder att skapa relevanta konversationer med de som betyder mest för dem. Vi gör det genom att använda de verktyg som betyder mest för oss, ord, ljud och bild.
JG Communication är Sveriges största och, tycker vi, ledande kommunikationsbyrå. Vi hjälper våra kunder att skapa relevanta konversationer med de som betyder mest för dem. Vi gör det genom att använda de verktyg som betyder mest för oss, ord, ljud och bild.
5 comments:
Min första reaktion var precis som din, klockrent för Dressman men döden för Stonesvarumärket. Men ju mer jag funderar så undrar jag om det ens funkar för Dressman, även om målgruppsanalysen är helt korrekt så rimmar det helt enkelt inte. Min känsla är att du klär dig i Dressmankläder för att de smälter in, de kommunicerar inget särskilt. Du vill inte sticka ut. De ska funka lite som kamouflagekläder. Och om nu kollektionen helt plötsligt består av Stonesbrandade kläder så kommunicerar de faktiskt inte bara "hej, jag är lite cool, jag gillar Rolling Stones" (som jag någonstans tror är tanken) utan de blir också ett glasklart statement "Hej, jag handlar på Dressman". Och jag har en känsla av att även de mest trogna Dressmankunderna faktiskt inte gärna skyltar med det, även om de kanske inte skäms så vill de inte att det ska stå skrivet över hela plagget var det är inhandlat.
Vi får se väl helt enkelt se.
Håller helt med dig, Sara. Hela idén med Business casual som Dressman står för är ju just att inte sticka ut. Och samarbetet kan ju även slå tillbaka på Dressman på ett annat sätt: När Stonesfansen ska ta ut sin halvt omedvetna besvikelse på något sätt så är det inte husgudarna de ger sig på...
The truth is that huge brands couldn't care less about what happens in little Sweden. George Clooney is famous for lending his name to product endorsements the world over, on one condition: "Not in my backyard". The Beckhams do it too. That a band (our their label) would jump on the bandwagon doesn't surprise me.
What will be interesting in this unlikely pairing, is if the average Swedish man, aged 20 to 50, views this as a marketing ploy and shuns the brand, or embraces the perceived cool points.
I think another question is this: Are the Stones cool? Or is this their appropriate level at this stage of their careers?
And maybe a Rolling Stones logo is the perfect way to stand out by not standing out whatsoever for Dressman customers?
I know that if I wore a Stones T-shirt, it would be as an ironic statement. And I'm even a huge fan.
So maybe this is a good match.
Interesting post and comments. I reacted to the Dressmann campaign when I first walked by the store.in Bålsat one day and did a doubletake. Days later I watched Mick Jagger perform on the Grammy Awards. The dude is my dad's age (67 going on 68), but I was nonetheless impresses that he is still kickin' it. i wonder if Dressmann is just trying to come of age and go beyond blending in much like H&M did some years ago. And if so, will they succeed in the transition or become laughing stocks? No doubt, the menswear industry could use a trendy, budget-friendly alternative for this older demographic. I'm just not sure Dressmann has what it takes to make the transition. As for Mick and the Rolling Stones, it seems like they need the extra cash. The savvy consumer will likely see the mutual benefits of this pairing, but I doubt that consumer shops at Dressmann. Should be some fun to see or anticipate their next move either way... Maybe George Michael as a guest designer?
Post a Comment